lifeinthecity

Jag och min kära syster (många skulle säga tvillingsyster - fel) har en fin kontakt. De som vet att vi inte är tvillingar säger att hon är den äldsta - fel. Åter till ämnet, vi har en fin kontakt. Men ibland är den kontakten ganska obefintlig. Alltså.. vi kontaktar inte varandra så himla ofta. När vi väl är i varandras närhet är vi som ett par siamesiska jäklar; vi sover, äter och kissar ihop (jo!) Vi kan spendera en kväll på den fantastiska toaletten med två handfat hemma på brunflovägen, lägga ansiktsmasker och prata om allt och ingenting. Men det fina är att jag tänker på henne varje dag. Jag vet vilka procedurer hon har, vad hon käkar, vad som försigår i hennes huvud. Och som mamma brukar säga när vi har det stressigt och inte hörs på ett tag (eller helt enkelt är i napa 3 månader och utan telefonkort) "-jag vet att ni mår bra om vi inte hörs". Och det är samma sak där, när min stora, kära familj väl träffas, så umgås vi mycket. Speciellt nu när vi är lite spridda. MEN i alla fall! :) Jag vill hälsa till dig Kotten, för jag orkar inte skriva ett sms på 1 A4. Te quiero. /Lina